det ända jag hade i tankarna var Stella, hennes hår, hennes mjuka läppar, hennes underbara kropp, hennes söta skratt... allt! jag försökte koncentrera mig på att tänka på något annat men Stellas ansikte ploppade upp i mitt huvud som en väckarklocka som var inställd på att ringa var tredje minut. vi var äntligen framme vid hotellet, jag hoppade snabbt ur limmon och gick snabbt upp till mitt hotellrum och la mig ned i sängen. Stellas ansikte ploppade upp än en gång men tillslut fall jag in i sömn.

---

Stella's Perspektiv/Nästa morgon

Jag vaknade av ett ljud från tv:en , när jag öppnade ögonen så
satt både Jacey och Lauren där och kollade på något gammalt avsnitt av "The Hills"
- Hur mycket är klockan? stönade jag fram.
- 8.12! Svarade Jacey glatt.
- Och ni kollar på "The Hills"? sa jag medans jag tvingade mig upp.
- Ja? svarade dem samtidigt och jag suckade medans jag skakade på huvudet.
- Jag går och fixar mig. sa jag och båda nickade , dem verkade helt uppsluckade av programet.
jag hoppade in i duschen och shamponerade håret och sådant som man gör när man duschar.
När jag var färdig så lindade jag en handduk runt min kropp och fönade håret , sminkade mig och sedan tog jag på mig dom kläderna jag lagt fram fint på en stol brevid sängen igår kväll till flyget. hur ska det bli med justin och mig? på något sätt känns det inte rätt att jag bara hade lämmnat honom på parkeringen igår.. men jag kunde inte stå ut, det gjorde för ont. det tog en tid innan jag hittat en taxi hem men sedan gick  det väl bra och jag kom hem, såklart var Jacey och Lauren i mitt hotell rum för att få reda på alla detaljer. men det ända dom fick var tårar, fast efter ett tag så berättade jag allt och dom tyckte iallafall att jag hade gjort rätt att berätta och sedan får han tycka som han vill. tänk att jag har så jävla underbara bästisar altså! att dom inte bara höll med Justin för att han var Justin Bieber utan att dom sa vad dom tyckte. när jag suttit på mig min svarta hood tröja så gick jag än en gång in till toaletten för att kolla på mig en gång till. jag går mot handfatet och kollar upp mot min spegel bild. jag möts av en sorgsen blick, är det pågrund av Justin? nej, det kan det väl ändå inte vara? okej, han har fått mig att lé på hela den här resan och det känns som om han måste vara i mitt liv för att jag ska kunna gå vidare men på någonstans långt långt inne hör jag en röst som säger "släpp honom, låt honom gå. han är inte bra för dig"
klockan började närma sig kvart i nio och vi börjae gå ner med alla våra väskor till receptionen och checkade ut. 
- hur ska vi komma till flygplatsen har vi tänkt? sa Lauren.
- taxi? Sa Jacey.
jag bara stod där bakom dem med mina slitna väskor medans Jacey hade flera exemplar av louis vuitton, jag bara stod där tyst och kollde ner i marken. jag var verkligen nere, jag vet att dem båda såg det men om vi skulle börja prata om det skulle jag bara bli mer ledsen och kanske till och med börja gråta... så dom lät bli.
På ett kick var vi på flygplatsen och satte oss ner på en av dom många stolarna till gaten. tiden gick, och gick tillslut kom en man som sa i en mikrofon att det var påstigning till flyget till Stockholm, Sverige. Jag gick sakta upp för dom tunga trappstegen. om en kille verkligen gillar en tjej så gör man allt för att få tillbaka henne, jag tror inte att Justin gillar mig så mycket...
jag satte mig brevid Lauren längst in mot fönstret och Jacey satt längt ut. jag lutatde mitt huvud mot fönstret och kollade ledsamt mot Lauren.

Laurens perspektiv:

Jag kände att Stella kollade på mig och jag mötte hennes blick, jag möttes av en blick som jag aldrig sett henne göra mot mig förut men jag vet vad den betydde, hon grät.
jag har seriöst aldrig sett Stella så här nere, jo såklart jag gjort men det var när hon hade brutit armen när vi typ var 9-10 år och hon var rätt att hon skulle få amputeras. men över en kille? Stella är vanligt vis en riktigt stark tjej som inte låter någon eller något trampa ner henne. jag var så arg på Justin, inte bara för att han hade förnedrat mig och Jacey utan också för att han gör Stella så här nere, ja jag älskar honom fortfarande och vill gifta mig med honom men det var Justin Bieber, inte den här justin.. jag tog snabbt upp mobilen och började skriva ett nytt sms till Justin.
"Hejdå Justin, Jag kan inte fatta att du har fått min bästa kompis att gråta"

---

vad tycker ni då? Hur var det att det var Laurens perspektiv? bra eller dåligt? tack för alla söta kommentarer, och ja vi är båda 98:or. minst 9 kommentarer för nästa del. / Lovisa och Jennii