Jag stod bara och kollade på dom båda, mina ögon gick från Ryan's till Chaz's och tillbaka på bara några sekunder, den tystnaden som uppstod var riktig pinsam.
Dom bara stod och glodde på mig, jag kännde mig väldigt obekväm i stiuationen så jag drog snabbt in dom innanför dörren.
"Vad fan gör ni här?!" väste jag lågt så att Leon inte skulle höra.
"Uhm, eh.. Leon.. Tv-spel.." stammade Ryan fram, Chaz slog honom hårt på armen och Ryan skrek till.
"Aye, tyst!" jag flinade lite åt Ryan's ansikstutryck och vände sedan för att gå upp mot trappan till mitt rum.

Ryan's Perspektiv:



"Chaz, jag tror inte jag klarar det här.." jag kollade närvöst på honom och ett stort flin bredde ut sig i hans ansikte. "HAHA, det är inte direkt så att vi ska fria till henne eller något" skrattade han och tryckte in dörrklockan till deras entré.
Efter flera signaler så hörde vi någon springa ner för trappan, dörren öppnades långsamt och när dörren var helt öppen och jag såg Audrina tappade jag hakan..
Hon var så vacker, det gick bara inte att beskriva.
Hon hade en grön blus/skjorta, ett par vita korta shorts, hennes hår var utsläppt med några få lockar längst ner i hennes mörka hår.
Hur kan ens känslor för en person ändras så snabbt på bara några minuter? Jag har aldrig ens kollat mot Audrina sedan dom flyttade hit, visst, jag har varit hemma hos Leon flera gånger, hundratals. men jag har aldrig ens kollat åt Audrina's håll, för att jag vet att hon är lite utanför och ingen vill va med henne. Om jag är med henne så står mitt rykte på spel.. Skärp dig Ryan!
"Vad fan gör ni här?!" Jag hoppade till av Audrina's vackra röst, även fast hon mer väste mellan tänderna som om hon var skit sur på oss..
"Uhm, eh.. Leon.. Tv-spel.." var det ända jag fick fram ur min mun, inget mer.. dessutom så stammade jag lite grann.. Lyckat Ryan, riktigt lyckat.. Chaz slog till mig hårt på armen och jag kunde inte låta bli att skrika till av det..
"Aye, tyst!" flinade hon och började gå upp mot sitt rum.

Audrina's Perspektiv:

”Audrina! Jag åker nu, kom inte försent till skolan” skrek min mamma.
Jag satte mig trögt upp ur min enormt stora säng och kollade av en reflex direkt på min guld väckarklocka som stod på nattduksbordet brevid sägen. ’06.00’ visade dom röda siffrorna.
Jag suckade för mig själv och reste mig sömmnigt upp ur sägen.
Drog snabbt på mig ett par jeans leggings och en tröja, fixade mitt smink och hår.
Jag vände snabbt min blick mot fönstret, det var lite mulet men det gjorde mig inte så mycket just nu.
Jag suckade och gick nerför trappan till köket där jag ser Leon sitta och peta i sina flingor, han såg inte jätte glad ut, även fast måndagar var en av hans favorit dagar på veckan..
Jag drog ut stolen brevid honom och han kollade sakta upp.
"Vad har hänt Leon?!" frågade jag lite panikslaget och han kollade rakt in i mina ögon, hans ögon var väldigt puffiga som om han hade gråtit.
"Jag orkar inte mer, jag vill att du ska veta att jag älskar dig."

---

Förlåt att den kommer sent och är dålig, men några kommentarer kan jag väl få? :O
Btw, ni får minst en till idag, kanske två.. beror på kommentarerna ;) Kram.