Jag visste inte om jag skulle ta dom istället, jag kände mig ändå bekvämast i dom..
Jag förträngde mina tankar så långt in som det gick, just det här uppträdanadet handlade inte om var som var bekvämast, utan mer utseendet. Min karriär kan ta fart idag, på grund av det här uppträdandet, jag fick bara inte klanta mig idag..
Jag tog ett djupt andetag, la ner mina gosedjurs elefanter i väskan och släpade mig själv ner för trappan till mamma som frörvånands värt nog stod i köket och gjorde mat.
"God morgon hjärtat!" hennes röst lät så lycklig att det sprack i hjärtat, det var länge sedan jag sett ett sådant leende på hennes läppar.



"God morgon på dig med, varför är du så himla glad? och vad gör du hemma?!"
"Det är första gången jag inte missar någon match eller konståkings uppträdanade på flera år, och det är nog svar på den sista frågan också" hon log glatt mot mig, jag bara nickade till svar och brädde på en macka med ett tjockt lager smör, tog mackan i handen, skrek ett snabbt 'hejdå' och slängde igen dörren efter mig.

-

Jag kom till hockey areanan tidigare än jag behövt, det visste jag. men jag orkade inte vara hemma.. även fast jag var jätte glad över att mamma kom och kollade på när jag gjorde mitt uppträdande, så kunde jag inte komma över att hon aldrig kommit tidigare, eller aldrig brytt sig ett dugg om vad vi gör eller vad vi gillar..
"Vad gör du här?! klockan är bara 12.30, matchen börjar 19.00?" hör jag en kaxig röst bakom mig säga, jag vänder mig om och ser Chaz's vänliga ögon lysas upp. "oj, jag visste inte att det var du, förlåt, jag menade inte att vara kaxig" fortsatte han snabbt.
"Haha, hej på dig med Chaz. Jag är här för att jag inte orkar vara hemma, så då är det väl lika bra att gå hit?" min röst formades mjukare och ett leende spredde ut sig på både min och hans läppar.
"Heheh, vad bra, då kan vi hålla varandra sällskap, Ryan kommer inte förns om flera timmar, och sedan måste jag åka iväg ett tag.." han satte sig ner på en bänk på läktaren och drog ner mig brevid honom.
"Varför ska du iväg?"
"Ska hämta upp en kompis från flygplatsen.." sa han med en suck.
"Jaha, är det inte kul eller?" mina ögonbryn höjdes en aning och jag kollade lite konstigt på honom, det verkar som om han bara tycker att det är jobbigt..
"Såklart det är kul, jag älskar honom! Men han är lite annorlunda och ibland blir allt bara för mycket, även om han inte valt det själv.." Okej, nu var det inte bara konstigt utan ganska sjukt också.. jag fattade ingenting, det första som kom upp i mitt huvud var att han var handikappad, men det skulle Chaz aldrig störa sig på eller tycka att den var annorlunda för det..
"Uhm.. jag fattar inte riktigt vad du menar, men jag är säker på att allt kommer gå bra." leendet kom tillbaka på hans läppar och han bara stirrade in i mina ögon.



-

"Jag behöver åka nu, klockan är 18.15.." han reste sig upp kramde mig, gjorde en hand skaknings grej med Ryan och gick snabbt ifrån oss.
"Så vem är den här 'kompisen' som både du och Chaz snackar om hela tiden? varför är han så annorlunda?" jag vände min blick mot Ryan som kollade ner i golvet.
"Du kommer att få se, det kan jag lova dig.." sa han bara och fortsatte titta ner i golvet.
"Ryan? Nu blir jag rädd, ingen av er kan säga något om honom, det är lite skumt.."
"Va inte rädd Audrina Snälla, bara lita på mig.. eller oss." han öppnade sin famn och kramade om mig hårt.
"Det är väl mitt ända val.."

-

"Okej grabbar, nu tar vi och krossar dom! Alla är här va?" skrek deras tränare och räknade upp alla namn för att se om någon saknades, vilket det inte gjorde. Natalie stormade in genom dörren med ett flin på läpparna och tog tag i mig.
"Audrina, du vet att du inte kan vara här, så mycket du än vill." Hon flinade igen, jag ville inte sitta inne i vårat omklädnings rum, för då var jag tvungen att andas samma luft som bitchen.. så jag gick in till killarna istället, men där var det ju lag enligt Natalie att man inte fick vara..
Hon hade inte på sig sin dräkt än, utan bara ett par mjukis byxor och en tjock tröja som det stod 'Bieber' på.



Det var en sak till jag irriterade mig på Natalie, det var att hon avgudade Justin Bieber, och fick alla andra att tro att dom hade haft något tillsammans, går runt och skryter och det.. Visst, bara för att han kommer härifrån betyder det inte att han har kysst vartenda tjej i vartenda skola osv. Inte för att jag brydde mig om det eller henne, men hon gick bara runt och spred massa falska rykten.
Jag hade inte fått reda på att hon också skulle göra ett uppträdande förren henne's förvånadsvärt snälla tränare kommit fram till mig och berättat hur läget sett ut, eftersom jag inte hade någon tränare längre så fick jag klara allt själv, vilket jag inte alls gillade.. Hon skulle ta den första pausen mellan första och andra perioden och jag pausen mellan andra och tredje perioden.

-

Första perioden var över, det stod 1-0 till oss och jag tittade ut från ingången att Natalie var på väg att börja med sin koregrafi, allt gick så perfekt.. och det var inte direkt det jag ville. Jag visste ungifär hela hennes koregrafi, så när hon hade gjort sitt hopp så visste jag att hon skulle åka över isen på ett ben för att sedan göra en piruett.



Min blick glad över till läktaren, för att först se hur mycket folk det var här. Och det var nästan helt fullsatt, vilket var helt otroligt. Men det satt en kille där som mina ögon inte ville slita sig från, han var ganska lång, som mig ungifär, hade svarta solglasögon, en luva över huvudet och en skinnjacka över.. Han var ganska smal, hade svarta jeans och svarta supras. Han såg inte för uppspelt ut över Natalie's åkning men Natalie var som mer uppspelt när hon gick av isen in till omklädnings rummet..