Signalen gick och andra perioden var över, eftersom Natalie hade gjort ett framträdande så visste jag att det var någon annan som skulle göra det nu..
"Och nu vill jag gärna ha allas uppmärksamhet tack."  Jag hoppade till lite och kollade ut på isen, igen var där, man jag såg en tjej som såg ut som i min ålder, hade mörkt hår som var uppsatt i en snygg knut bak på huvudet. Hennes klänning var blandad svart med vit med en urringning vid brösten.
"För er som sitter kvar i era stolar eller kanske vill se något extremt vackert ska lyssna nu, i förra perioden så uppträdde Natalie Bunch med låten Just a Dream med Nelly. Men i den här pausen så har vi nöjet att njuta av en stjärn konståkare, Audrina Smith - som förövrigt är Leon Smith som spelar idag's syster - är bara nyfyllda 18 år och är en av stadens underverk, och idag ska hon åka till Chris Medinas What are words. Varsågod!"
Jag fick en chock, inte för att jag kände Leon, men jag visste vem han var. Och att han spelade nu också..
Hon började åka, och efter bara några sekunder av framträdandet var min haka nere i golvet..



Audrina's perspektiv:

Direkt när jag kommit bort från dom så kände jag hur tårarna försökte kämpa sig ut ur mina ögonlock, men att gråta var det sista jag ville just nu. Jag var inte arg på Justin eller någon av killarna, det är helt och hållet Natalie.. Först är hon otrogen med Ryan mot Leon och nu verkar det vara sant att hon också har varit otrogen med Justin.. Jävla bitch, det är vad hon är.. Jag suckade och lutade mig mot väggen, glev långsamt ner för den tills jag satt ner med mitt ansikte vid knäna.



Dörren öppnas brevid mig, jag tittar upp och möts av ett par bekanta ögon.. Ryan's.
"Hej sötnos, hur mår du?" både hans röst och ögon talade för att han var ärlig och omtänksam, jag log och han satte sig brevid mig på det smutsiga golvet.
"Äh, det är bara.. Natalie." Jag kom på mig själv att Ryan faktist gillat eller gillar Natalie och skulle aldrig förstå, även fast jag på samma gång hade en känsla av att jag kunde lita på han.
"Åh.. vad har hänt?"
"När jag träffade Justin, min första tanke var 'herregud vilka ögon' men min andra tanke var att allt Natalie sagt om hon och Justin var eller är sant, dom har säkert något ihop. Men sedan kom jag på att isåfall så var hon otrogen mot Leon med två killar sammtidigt, och det är bara vidrigt.." Jag kollade ner i mitt knä för att gömma mitt ansikte som inte gick alls.. Ryan tog ett lätt tag om min haka och drog upp den.
"Justin har aldrig haft något med Nata.." började han men kom av sig. "Eller, strunta i det jag sa."
"Men va? Nej! Säg det du skulle säga!" sa jag lite för högt och i nästa sekund hör vi båda hur dörren slås upp och dom andra kom ut till oss.
"Vad snackar ni om då?" Sa Chaz och satte sig brevid mig.
"Typ inget särskilt, jag frågade bara hur hon mådde och så." Just i denna minut så var jag evigt tacksam till Ryan som besvarade frågan, för att jag skulle knappast ha ork till att förklara allt, men jag kan verkligen inte ljuga häller.. det är en av dom sakerna som jag verkligen inte kan.
"Uhm, Audrina? Kan du komma ett tag?" Jag hade inte vant mig vod hans röst än, men jag reste mig motvilligt upp och följde med Justin in till ett helt tomt rum. Det var ganska trångt så jag stod bara några centimeter ifrån honom, jag kunde höra varje andetag han tog.. Mina ögon letade fort upp hans och vi fick ögonkontakt, dom ögonen.. ååh. Jag kände bara hur jag skulle börja smälta när som helst, så underbara.
"Jo juste, jag fattade inte riktigt vad som hände, men skulle vi kunna börja om?" Han fick ett stort leénde på läpparna, och det var som om vi var fast kedjade i varrandra, för när han började le så log jag med honom automatiskt..


"Hej, jag heter Audrina Smith!" sa jag gladd med ett léede och tog hans hand, jag visste att det inte var så han menade men det är ändå jätte kul att skämta med honom lite.
"Tja! Mitt namn är Justin!" sa han bara glatt tillbaka, men tog inte min hand. Utan slog hårt på den istället,och kramade om mig. "Så gör man för att få tjejer på fall." han blinkade med ögat mot mig och jag kunde inte låta bli att fnissa lite.
"Justin Bieber va?"
"Vill du att det ska vara det?"
"Jag vet ärlig talat inte." Mitt svar var helt ärligt, jag visste inte om jag ville träffa Bieber, jag visste ju redan att det var han men det är ju alltid lika bra att vara säker.
"Åh, okej. Men ja, jag är Justin. Bieber. Hater?"