-

You are the key to my heart - Chapter 56

- Älskling, jag älskar dig fattar du det?! du får inte lämna oss, du är solen i våran dag, du betyder mer än någon annan förutom Lauren då, jag skulle kunna ge upp Justin Bieber för dig! Snälla?! du kan inte, du får inte!!!
sa hon högt med tårar i ögonen, jag såg också att Lauren grät lite men ville inte visa det för att hon vet att jag bilr svagare när jag ser någon gråta.
Men hon kunde inte hålla dom tillbaka och plöstligt släpper hon min hand och springer rakt ut ur rummet.

Jag fattade inte vad som hände. Allt hände på några sekunder. Hon bara gick, antingen så blev det för

mycket eller, eller? Jacey satt kvar vid min sida men gick sedan ut från rummet

och jag var kvar ensam med alla sjuksöterskor. Men efter ett tag så kom dom tillbaka

in och hade röda sträck under deras ögon, jag fick dirket lite dåligt samvete..

Dom satte sig där bara Jacey hade suttit förut, det borde säkert bero på att det gjorde

för ont att sitta brevid mig istället eller något? det högg till i mitt huvud och jag

var tvungen att trycka ner huvudet i kudden för att det skulle sluta, men såklart så går det aldrig som man vill. Hela kroppen kändes helt avsvimmad och jag behövde blunda och försöka

ignorera smärtan men den ville inte sluta. hur mycket jag än kämpade och kämpade

för att försöka ignorera det så gick det inte. Det kom in fler sköterskor och en doktor

också som böjde sig fram mot mig och kollade på någonting jag inte orkade bry mig om.

Jag vet inte hur länge jag låg så , jag kunde nästan inte röra kroppen , men efter ett tag

så somnade jag , sömnen var skön , jag behövde det.

Justin's Perspektiv

Jag hade bråkat med mamma , igen.

Hon vägrade låta mig göra som jag ville.

Men jag gav inte upp.

- Du måste låta mig , det här är viktigt! nästan skrek jag , jag fattade inte hur jag kunde , jag var ju "Mama's Boy"

- Nej har jag sagt! svarade hon i samma tonfall.

- Det här är viktigit! skrek jag i samma tonfall som förut , bara lite högre.

- Nej har jag sagt! Du kan inte bara flyga hit och dit för att du tycker att det är viktigit! inte riktigt skrek hon men hon verkade arg.

Vi båda viftade med armarna hur som helst och det såg säkert helt dumt i huvudet

ut för någon annan men jag behövde göra detta.

Mamma såg sur ut , så jag fattade att det här inte funkade.

- Snälla. sa jag med min snälla röst och min puppy-eye's , faktiskt med hela mitt puppy-face.

- Nej har jag sagt. svarade hon - fortfarande lika surt men hon skrek i alla fall inte.

- Men jag kan ta med mig Kenny och- sa jag men blev avbruten.

- Nej. svarade hon bara.

- Men , men , men! sa jag , jag var panikslagen , varför , varför?

- Inga men. svarade hon.

Jag suckade högt och klampade ut ur köket , förbi alla rummen och in i mitt rum.

Varför låter mamma mig inte åka? Har hon något emot det? mot mig? mot Stella?
Jag gick fram till min säng , där låg min iPhone.

Jag tog upp den och tryckte på den runda knappen längst ner.

Där kom meddelanden upp.

Jag hade det från Jacey uppe , jag kunde fortfarande inte fatta att det var sant.

Varför just hon? Varför ingen annan?

Jag menar jag ville inte att folk skulle åka in på sjukhus , men varför just hon?

Varför inte någon annan?

Den här delen ar båda skrivit, så ja. men förlåt att det inte blir någon bild men jag orkar inte nu ;P 10 kommentarer för nästa :) kram Lovisa och Jennii

2011-04-11 @ 22:39:32 You are the key to my heart [Avslutad] Permalink

Kommentarer

Postat av: Anonym

asbraaa

2011-04-12 @ 07:48:51

Postat av: Julia

såååå braaa! :D

2011-04-12 @ 10:52:06
URL: http://juliagarcia.devote.se

Postat av: Anonym

Bra

2011-04-12 @ 15:37:05

Postat av: V

Suuuper bra!! :D

2011-04-12 @ 16:30:59

Postat av: josefine

bra mer!

2011-04-12 @ 19:48:07
URL: http://josefinerosto.blogg.se/

Postat av: :D

2011-04-12 @ 19:48:47

Postat av: Demhat

Lika bra som alltid:)

2011-04-12 @ 22:05:25
URL: http://foreverjustinvanessa.blogg.se/

Postat av: E

super! :D

2011-04-13 @ 18:21:33

Trackback