You are the key to my heart - Chapter 108
Jag visste inte hur jag skulle reagera, säga eller göra. På något sätt blev jag glad över att höra det, men jag fick ändå ont i magen av det.. Visst, han var riktigt het och snygg, men det var inte min typ. och jag älskar Justin, mer än något annat.. Utan att visste ordet av så kom hans ansikte närmare och närmare mitt.. Åh, nej.
Hans ansikte kom närmare och närmare mitt, jag visste vad som han tänkt skulle hända. Och det vill jag verkligen inte ska hända, även fast det skulle vara frestande.. Nej! Sluta nu Stella, Justin är den enda du vill ha..
Man vet alltid hur det slutar, om jag låter det här gå igenom kommer Justin slå upp dörren precis i rätt tillfälle att misstolka allt och bli ledsen..
När hans ansikte bara var några centimeter från mitt så klarade jag inte mer, jag ryggade snabbt undan och kollade bort mot dörren. Jag vågade inte möta hans blick..
Jag sneglade på honom lite för att se hans reaktion, han bara stod och log.
Hur kan man le? jag var väldigt nära på att vara otrogen. usch..
- Okej, ska du kolla på foten eller? sa jag och satte mig på en stol i vardagsrummet.
- haha, visst.
Han gick efter mig, satte sig på knä framför mig och började kollade på min fot. Efter en stund ställde han sig upp framför mig och så harlade han sig.
- Du behöver inte åka in till sjukhuset, såret är inte så djupt som det verkar, men jag måste undersöka din fot lite snabbt så att jag vet hur jag tar ut glas biten, den är ganska liten men jag borde få ut den med en lång pincett. sa han och log mot mig.
- Åh, tack så hemst mycket! utbrast jag med ett leénde.
Han svarade inte utan satte sig ner framför mig igen, tog upp min fot och började pilla med något vasst som jag inte såg eller kände vad det var.
Jag kände hur Lucas öppnade såret mer och mer för att kunna ta ut glasbiten, det gjorde så ont att jag behövde knyta min ena näve. Efter några minuter känner jag något som släpper från min fot och det börjar svida direkt efter.
- Så, nu var glasbiten ute i allfall. sa Lucas och vifftade med glasbiten framför mina ögon.
- Wow, akta så jag inte får den i ögat istället, och tack! sa jag och skrattade till.
- Haha, men så här är det, du får inte överbelasta foten dom tidigaste dagarna, du kan få massa kramper och så, annars är det inte så mycket och tänka på. sa han och log. - Men jag tror jag borde gå nu. Innan din pojkvän kommer hem..
- Okej, tack för allt! Verkligen!
- Inga problem, här är mitt nummer, du kan ringa om det är något, vad som helst. sa han, gav mig ett vitt papper med några siffror på som jag sedan fattade var hans nummer och han blinkade med ena ögat mot mig. Först fattade jag inte vad han menade med "du kan ringa om det är något, vad som helst" men sedan gick det upp för mig, Euw säger jag bara.. Peddofil.
Jag låtsades att jag inte hört det sista, la pappret med hans nummer på i fickan och följde honom till dörren.
- Hej då, antar jag. sa jag och skulle precis stänga dörren när Lucas fot kom ivägen.
- Du vet lika väl som jag att du vill kyssa mig, så varför inte?
- Haha, jag vill inte kyssa dig, hej då.
Jag stängde igen dörren och började gå lite sakta mot trappan när jag känner en hand på mig axel, någon drar bak mig och jag flyger bak och landar på golvet.
Den här skulle egentligen kommit igår men Blogg.se har varit helt cp för mig i morse och igår kväll, sent. jag kunde inte publicera några inlägg, någon annan som hade samma problem? Bieber Love - Lovisa
förrensten, har en fråga..
Hur lång tycker ni att You are the key to my heart ska vara, för jag har lite saker till som ska hända men vad tycker ni?
Hans ansikte kom närmare och närmare mitt, jag visste vad som han tänkt skulle hända. Och det vill jag verkligen inte ska hända, även fast det skulle vara frestande.. Nej! Sluta nu Stella, Justin är den enda du vill ha..
Man vet alltid hur det slutar, om jag låter det här gå igenom kommer Justin slå upp dörren precis i rätt tillfälle att misstolka allt och bli ledsen..
När hans ansikte bara var några centimeter från mitt så klarade jag inte mer, jag ryggade snabbt undan och kollade bort mot dörren. Jag vågade inte möta hans blick..
Jag sneglade på honom lite för att se hans reaktion, han bara stod och log.
Hur kan man le? jag var väldigt nära på att vara otrogen. usch..
- Okej, ska du kolla på foten eller? sa jag och satte mig på en stol i vardagsrummet.
- haha, visst.
Han gick efter mig, satte sig på knä framför mig och började kollade på min fot. Efter en stund ställde han sig upp framför mig och så harlade han sig.
- Du behöver inte åka in till sjukhuset, såret är inte så djupt som det verkar, men jag måste undersöka din fot lite snabbt så att jag vet hur jag tar ut glas biten, den är ganska liten men jag borde få ut den med en lång pincett. sa han och log mot mig.
- Åh, tack så hemst mycket! utbrast jag med ett leénde.
Han svarade inte utan satte sig ner framför mig igen, tog upp min fot och började pilla med något vasst som jag inte såg eller kände vad det var.
Jag kände hur Lucas öppnade såret mer och mer för att kunna ta ut glasbiten, det gjorde så ont att jag behövde knyta min ena näve. Efter några minuter känner jag något som släpper från min fot och det börjar svida direkt efter.
- Så, nu var glasbiten ute i allfall. sa Lucas och vifftade med glasbiten framför mina ögon.
- Wow, akta så jag inte får den i ögat istället, och tack! sa jag och skrattade till.
- Haha, men så här är det, du får inte överbelasta foten dom tidigaste dagarna, du kan få massa kramper och så, annars är det inte så mycket och tänka på. sa han och log. - Men jag tror jag borde gå nu. Innan din pojkvän kommer hem..
- Okej, tack för allt! Verkligen!
- Inga problem, här är mitt nummer, du kan ringa om det är något, vad som helst. sa han, gav mig ett vitt papper med några siffror på som jag sedan fattade var hans nummer och han blinkade med ena ögat mot mig. Först fattade jag inte vad han menade med "du kan ringa om det är något, vad som helst" men sedan gick det upp för mig, Euw säger jag bara.. Peddofil.
Jag låtsades att jag inte hört det sista, la pappret med hans nummer på i fickan och följde honom till dörren.
- Hej då, antar jag. sa jag och skulle precis stänga dörren när Lucas fot kom ivägen.
- Du vet lika väl som jag att du vill kyssa mig, så varför inte?
- Haha, jag vill inte kyssa dig, hej då.
Jag stängde igen dörren och började gå lite sakta mot trappan när jag känner en hand på mig axel, någon drar bak mig och jag flyger bak och landar på golvet.
Den här skulle egentligen kommit igår men Blogg.se har varit helt cp för mig i morse och igår kväll, sent. jag kunde inte publicera några inlägg, någon annan som hade samma problem? Bieber Love - Lovisa
förrensten, har en fråga..
Hur lång tycker ni att You are the key to my heart ska vara, för jag har lite saker till som ska hända men vad tycker ni?
Kommentarer
Postat av: Anonym
åh, vad jag älskar novellen. puss och kram <3
Postat av: Anonym
meeeeeeer!
Postat av: Julia
Galet braa! Jag tycker att den ska bli ganska så lång, alltså novellen heh xD
Postat av: Anonym
Omg asbra
Postat av: Anonym
ÅHHH,VILL VETA MEEEER
Postat av: Anonym
jag undrar vem det är som drar henne bak? ;o :p MEEEEEEEEER ! :D
Postat av: Anonym
meeraa
Postat av: Ellen
huur lång som hälst den ÄGER FETT hahah :D <3
Trackback