Vi var på en strand, vattnet var riktigt turkost, standen var sådär perfekt som det bara går och mitt på hela stranden så står det ett bord med blommor och ljus på. Jag kunde bara stå och stirra, så vackert allt var..

Jag kunde inte förstå vad som stod framför mig, allt var helt fantastikt. Det är så alla tjejer alltid drömmer om att deras killar ska göra åt en..
- Gillar du det? frågade Justin och kollade närvöst på mig.
- Haha, gillar? jag älskar det! Hur? Hur gjorde du? stammade jag fram.
- Det kallas kontakter älskling. 

Justin tog löst min hand och började gå mot det upplysta bordet på stranden.
Han drog ut stolen, jag log stort, satte mig ner på den vita stolen och kollade ut mot vattnet. En tår rann plötsligt sakta ner för min kind, jag vet inte varför. Det kom från ingenstans.. - Gråter du? frågade Justin tyst och jag nickade långsamt.
- Varför? vad har hänt?

- Jag vet inte.. egentligen Justin, jag förtjänar inte dig.. du skulle kunna få vilken tjej som helst i hela världen, du skulle kunna få sitta med vilken stjärnartist som helst här och nu.. men ändå så sitter JAG här, som inte ens gillade dig från början. Jag är inte värd det.
- Sluta bara Stella, du vet mycket väl hur det är. Jag skulle inte vilja vara med någon annan, jag vill vara med DIG, för att det är dig jag älskar. Sluta upp med att säga att du inte förtjänar mig, för det gör du, mer än någon annan.

Jag pressar mina läppar mot hans och hans röst tystnade direkt, han besvarade kyssen men avslutade den sedan långsamt.
- Stella, utan dig skulle jag inte ha ork till det jag gör hela tiden, du får mig att le... Hela tiden.
- Säger detsamma Justin. sa jag bara ocg kysste honom än en gång på läpparna och log.
- Vad säger du om mat? 
- Åh, jätte gärna! är jätte hungrig. 

Utan att jag har hunnit tänka på mer mat så kommer en vit klädd kille med asiatiskt utseede som hade två tallrikar i sina händer, han ställde ner den första framför mig och den andra framför Justin. 
- Justin? sa jag efter jag ätit upp den sista tuggan av min mat.
- Ja?
- Jag är glad att jag gav dig en chans från början.
- Jag är glad att jag inte gav upp chansen om dig. sa han och log. - Kom, följ med mig.

Han tog min hand och vi började gå längs den underbara vita stranden hand i hand, solen brännde på som vanligt även om det var kväll och vågorna slog hårt in mot strand kanten. Det kom en svag vindpust som blåste i mitt hår, jag små log lite för mig själv när jag kom på tanken med vår första dejt på stranden i new york.

Mitt hår hade vid det här laget klistrat fast sig i mitt ansikte och jag drog tillbaka min lugg bakom örat för att på något sätt få mitt hår på plats igen, men då kommer ännu en vind pust och mitt hår spride ut dog i ansiktet igen..

Jag känner det inte äns själv förrän efteråt när jag kom på mig själv med att jag just stampat foten i marken i en gest av att jag var så himla irriterad på mitt eget hår, självklart hade Justin sett allt vad som hänt och stod nu och flinade framför mig. Han drog mig lugg bakom mitt öra, kollade sedan ut över havet och jag tittade ner i marken för att han inte skulle se mina röda kinder.

Jag känner att någon iaktar mig, jag tittar långsamt upp från marken och mötts av Justin varma bruna hundvalps ögon. Vi bara stod där i några minuter, kollar in i varandras ögon och njuter av varrandras sällskap.

Min blick går ifrån Justin och går över till vattnet, det turkosa genomskinliga vattnet som lyses upp av solen.
Jag kände hur Justin tog min hand och började dra lite i mig, efter några sekunder vaknar jag till ordentligt och märker att dit Justin var på väg var inte riktigt dit jag trodde vi var på väg.. Jag trodde vi var på väg tillbaks till bordet men nej då, helt plötsligt så stod jag bara några millimeter från vattnet med kläder på och allt.

- Jag vill inte och kan inte bada! skrek jag så fort jag kunde och sprang lite längre upp på stranden.
- Varför inte? Vattnet är varmt. sa han och sprang efter mig upp till stranden.
- Har du sett den här klänningen? Den kostade säkert flera tusen kronor?! Hade du tänkt att jag skulle bada i den?!
- Det var jag som köpte den, så jag borde veta vad den kostade eller hur? och det var lite mer.. men iallafall, kom nu!

Jag hann inte säga mer förrän Justin bär upp mig över hans axel och börjar gå ner mot vattnet.
Hans hållde mig runt min midja med ena handen och den andra handen hade han placerat precis under min armhåla så det kittlades.

- NEJ! JUSTIN! DU VÅGAR INTE GÅ I VATTNET! skrek-skrattade jag medans han bara filmade och fortsatte gå längre och längre ut i vattnet.
- NEJ, SLUTA! DET KITTLAS, GÅ TILLBAKA TILL STRANDEN! NU!! skrek-skrattade jag en gång till när vi kommit ut i vattnet så långt vattnet kommit upp till Justins navel.
- SLÄPP NER MIG!! skrek jag en gång till och då flinade Justin ännu bredare och då visste jag precis vad han tänkte göra. - NEJ!! DU SLÄPPER INTE MIG HÄR!! SÅ ÄR DET BARA, GÅ TILLBAKA MED MIG IN TILL STRANDEN!

Men Justin låtsades bara som om han inte hörde, den andra sekunden så känner jag att hans händer släpper min kropp och jag landar rakt i vattnet, det var riktigt varmt, men jag var ändå jätte irriterad på Justin som bara släppte mig. När jag kommer upp ur vattnet så torkar jag genast bort lite vatten i mina ögon, när jag sedan kommar på mina händer är dom helt svarta..

Great! Min mascara har runnit nu också.. eller inte bara mascaran, utan hela mitt smink. Justin bara står där och skrattar, jag fattade inte vad som var så roligt i början, men sedan ramlade poletten ner. Jag instämmde i Justin's skratt en liten sund men sedan så slutade jag plötsligt skratta.

- Okej, lite kul var det.. men kolla hur jag ser ut nu! små skrattade jag.
- Du ser jätte vacker ut, så är det bara. sa han och drog mig närmare honom.

Mina kinder blev lite röda men jag tittade bara ser mot vattnet, han torkade bort lite rsmink som runnit från mitt ansikte och gav mig sedan en lång passionerad kyss, som jag besvarade.

Jag visste inte vad som skulle hända i framtiden, men jag tar en dag i taget, där är det enda jag kan göra.. Jag kunde bara tänka på att Justin bieber, killen som jag hatade för bara några månader sedan, nu är min livs kärlek, här, nu och föralltid.

Mohhahah, det var slutet av "You are the key to my heart" nu vill jag veta vad ni tycker om den här novellen? Och en sak behöver jag hjälp med, ska jag göra en ny?
Förlåt att det har tagit sådan tid.. har inte hunnit, sommar lov vettni ;)