jag sprang ner till receptionen och ut till hans bil. där satt han, min kille.. min och bara min.
- hej shawty! sa han och kysste mig.
- hej snygging. sa jag och besvarade kyssen.
han startade bilen och körde iväg... tillslut kom vi till en resturang. jag hade aldrig sett den förut, den var ganska liten men söt.
- vart är vi justin? sa jag och kollade på honom.
- det är en överaskning.

---

- men snälla?! sa jag och gjorde mitt "puppy-face"
- haha, dom funkar inte gumman. sa han och kysste mig på kinden.
- ah, bajs. sa jag tyst och spelade arg.
han parkerade bilen, gick ut och öppnade min dörr och jag klev ut.
- tack. sa jag och log.
- titta, nu är du glad igen. sa han och log.
- jag var aldrig sur. sa jag och flinade.
- jaja, kom! sa han och drog med mig genom bakdörren.
vi gick genom en liten gränd och gick genom bakdörren.
- Justin, blir du aldrig trött på att alltid ta bakvägen? sa jag och kollade på honom.
- jo.. ibland, men det är bättre än att ta entrén och behöva stå och göra autografer i 2 timmar. sa han och blinkade.
- jaha. sa jag och hängde med in.
när vi kom in var det väldigt nersläckt överallt och vi gick direkt till ett bord vid sidan av, men ändå så såg vi alla andra och dom såg oss.
vi satte oss vid bordet och ett litet ljus på bordet lyste upp våran meny vi hade fått.
- vad vill du ha sötnos? frågade han och kollade upp från sin meny.
- pasta såklart. sa jag och log - du då?
- haha, pasta. sa han och log.
vi beställde och fick in maten efter ett tag, båda tog såklart pasta. efter ett tag så rotade justin i fickan och tog upp en röd ros.
- här shawty. sa han och gav mig rosen.
- naaw, tack beaver. sa jag och tog rosen.
- allt du sa var perfekt förutom att jag heter bieber. sa han och flinade.
- skit samma. sa jag och flinade jag med.
vi åt lite till innan en hyperventilerad tjej kom fram.
- OMFB! DET ÄR DU OCH J-J-J-JAG PRATAR MED DIG O-O-O-O-OCH SNÄ-Ä-Ä-ÄLLA KAN INTE DU SJUNGA EN LÅT FÖR OSS?! sa hon högt och satte händerna framför munnen.
- gumman, lung... andas. sa Justin och kramade henne.
han mimade "går det bra" till mig och jag nickade. såklart att han kan sjunga en låt för fansen.
dom satte upp en mikrofån och en pall och justin gick och satte sig på pallen.
han började sjunga "Favorite Girl" och när han var slut med den så skek alla "mer" och han fortsatte med fler och fler låtar... skulle han aldrig sluta? han sa EN låt och det sa jag ja till med inte 5 stycken. han har ju helt glömmt bort att han är på dejt, han kollar inte på mig ens. efter att han hade kört 7 stycken låtar fick jag nog.
jag började gå mot utgången och precis när jag skulle gå kollade jag bak. han brydde sig inte, han såg mig inte ens.. han är som alla kändisar.
på vägen ut gled rosen ut ur min hand och landade mjukt på golvet.

---

kort, kort, kort och dåålig. jag har gjort bättre :/ men det blir bättre loooovar ;)
vad tycker ni om novellen hitills?

puss Lovisa