You are the key to my heart - Chapter 27
vi satte oss i taxin och började köra, efter ca 5 minuter kom vi fram till ett stort hus där det stod "BLOOMINGDALES" med stora bokstäver på. jag tryckte snabbt upp ett nytt meddelande och skrev.
"vart i bloomingdales är du? vi står precis utanför.<33" jag letade upp Justin's nummer och tryckte på skicka.
det tog inte länge innan jag kände att det vibbrerade i min ficka och tog upp mobilen.
"precis vid ingången kommer ni?<33"
bildbrist...
jag skrev ett enkelt "ja<33" och låste sedan mobilen. vi gick mot ingången och när vi kommer till dom automatiska dörrarna så kollar jag snabbt in efter justin men nej, där var han inte..
- har du fått nackspärr eller något? du ser ut som om du letar efter någon. sa Lauren och kollade osäkert på mig.
- nej då , jag är bara så ivrig för våran shoppingrunda.
- hahah , det var väl lite väl länge sedan vi gjorde något tillsammans.
- Lauren , sluta... jag får bara skuldkänslor. sa jag och kände mina så kallade "skuldkänslor" krypa fram.
- gumman , vi kladrar dig inte. det är ju liksom Justin Bieber. sa hon och log.
- Justin Beaver. rättade jag till av en reflex
- nahahahah , du rättade just din kända pojkväns efternamn fel. sa hon och började skratta så mycket att hon nästan gick av på mitten.
- endå... han kommer fortfarande heta Beaver i mitt huvud. sa jag surt.
- är du sur nu också? sa Lauren och skrattade fortfarande åt min rättning.
- nej , och slut på diskutionen. sa jag bestämmt och Lauren blev tyst.
vi gick genom alla dörrar och kom tillslut till den stora entrén med människor överallt. jag kollade runt , runt och runt efter Justin men hittade honom ingenstans.
när jag nästan fått nackspärr ser jag en kille med brunt hår, skin jacka och jeans stå vänd mot oss med ryggen , han märkte att jag stirrade på honom och vände sig om. Justin. Det var Justin som stod där , jag blev genast gladare och kunde inte sluta le.
- okej , nu börjar det bli lite skumt. sa Lauren - först så har du nästan nackspär för att du letar efter någon nu ler du oregelbundet?
- nej det är inget , men kom vi går det här hållet! sa jag och började dra med dom mot Justin.
Justin vände sig om igen så att Lauren och Jacey inte skulle se honom, när vi gått några meter så gick Jacey rakt in i honom... som jag trodde och tänkte, i alla år jag känt henne har hon alltid varit så sjukt klumpig att hon skulle kunna ramla över en nyckelpiga som dom brukar göra i tecknade filmer.
- oj, ursäkta. jag är väldigt klumpig. sa hon
- haha, ingen fara. sa Justin och när Jacey såg vem det var satte hon händerna framför munnen, men herregud... har hon inte kommit över skrik perioden än?
- j-j-justin, vad gör du här? sa Jacey
- jo.. det finns ju några ärenden man måste göra. sa han som svar och blinkade mot mig där jag stod precis bakom Jacey. Lauren såg Justins blikning och nikckade förstående mot mig.
- men när du ändå är här , vill du gå med oss då? frgade Lauren som redan visste vad som pågick men Jacey var för upptagen med att stirra på justin så hon märkte inget.
- sure.
vi började gå längre och längre in i köpcentret och det blev bara fler och fler kassar , till slut så stod Jacey med 7 påsar , Lauren med 8 påsar , jag med 5 påsar och Justin med 3 påsar. vi passerade en liten grön bänk i mitten av gången och jag satte mig genast ner. Dom andra bara fortsatte gå och märkte inte att jag hade suttit mig ner.
- hallå? dissad tjej här borta? skrek jag och då vände dom sig om och såg mig.
- hahaha , jaha du stannade! skrattade Lauren och gick tillbaka och satte sig bervid mig på bänken. Justin och Jacey följde hennes exempel och satte sig brevid mig , fast eftersom det bara finns en plats så var Jacey först och tog den så Justin bara stod upp och såg jätte rolig ut så att jag knappt kunde hålla mig för skratt.
- kom. sa han och drog upp mig från min plats och kramade mig , på ett litet kick var det ända jag såg var kamerablixtar. jag släppte Justin och dom försvann.
- wow, det var konstigt.. sa jag lågt - varför skulle jag egentligen ställa mig upp?
- hahaha , lurad. sa Justin och när jag kollade på honom satt han på min plats mellen Jacey och Lauren.
- va? frågade jag oförstående - justin..! jag är jätte trött och måste sitta någonstans, och så tog du min plats.
- du kan sätta dig här. sa han och klappade med händerna på sina knän.
förlåt för den sämsta uppdateringen men ingen av oss har haft lust att skriva så mycket..
Vad tycker ni då? xoxo Lovisa
"vart i bloomingdales är du? vi står precis utanför.<33" jag letade upp Justin's nummer och tryckte på skicka.
det tog inte länge innan jag kände att det vibbrerade i min ficka och tog upp mobilen.
"precis vid ingången kommer ni?<33"
bildbrist...
jag skrev ett enkelt "ja<33" och låste sedan mobilen. vi gick mot ingången och när vi kommer till dom automatiska dörrarna så kollar jag snabbt in efter justin men nej, där var han inte..
- har du fått nackspärr eller något? du ser ut som om du letar efter någon. sa Lauren och kollade osäkert på mig.
- nej då , jag är bara så ivrig för våran shoppingrunda.
- hahah , det var väl lite väl länge sedan vi gjorde något tillsammans.
- Lauren , sluta... jag får bara skuldkänslor. sa jag och kände mina så kallade "skuldkänslor" krypa fram.
- gumman , vi kladrar dig inte. det är ju liksom Justin Bieber. sa hon och log.
- Justin Beaver. rättade jag till av en reflex
- nahahahah , du rättade just din kända pojkväns efternamn fel. sa hon och började skratta så mycket att hon nästan gick av på mitten.
- endå... han kommer fortfarande heta Beaver i mitt huvud. sa jag surt.
- är du sur nu också? sa Lauren och skrattade fortfarande åt min rättning.
- nej , och slut på diskutionen. sa jag bestämmt och Lauren blev tyst.
vi gick genom alla dörrar och kom tillslut till den stora entrén med människor överallt. jag kollade runt , runt och runt efter Justin men hittade honom ingenstans.
när jag nästan fått nackspärr ser jag en kille med brunt hår, skin jacka och jeans stå vänd mot oss med ryggen , han märkte att jag stirrade på honom och vände sig om. Justin. Det var Justin som stod där , jag blev genast gladare och kunde inte sluta le.
- okej , nu börjar det bli lite skumt. sa Lauren - först så har du nästan nackspär för att du letar efter någon nu ler du oregelbundet?
- nej det är inget , men kom vi går det här hållet! sa jag och började dra med dom mot Justin.
Justin vände sig om igen så att Lauren och Jacey inte skulle se honom, när vi gått några meter så gick Jacey rakt in i honom... som jag trodde och tänkte, i alla år jag känt henne har hon alltid varit så sjukt klumpig att hon skulle kunna ramla över en nyckelpiga som dom brukar göra i tecknade filmer.
- oj, ursäkta. jag är väldigt klumpig. sa hon
- haha, ingen fara. sa Justin och när Jacey såg vem det var satte hon händerna framför munnen, men herregud... har hon inte kommit över skrik perioden än?
- j-j-justin, vad gör du här? sa Jacey
- jo.. det finns ju några ärenden man måste göra. sa han som svar och blinkade mot mig där jag stod precis bakom Jacey. Lauren såg Justins blikning och nikckade förstående mot mig.
- men när du ändå är här , vill du gå med oss då? frgade Lauren som redan visste vad som pågick men Jacey var för upptagen med att stirra på justin så hon märkte inget.
- sure.
vi började gå längre och längre in i köpcentret och det blev bara fler och fler kassar , till slut så stod Jacey med 7 påsar , Lauren med 8 påsar , jag med 5 påsar och Justin med 3 påsar. vi passerade en liten grön bänk i mitten av gången och jag satte mig genast ner. Dom andra bara fortsatte gå och märkte inte att jag hade suttit mig ner.
- hallå? dissad tjej här borta? skrek jag och då vände dom sig om och såg mig.
- hahaha , jaha du stannade! skrattade Lauren och gick tillbaka och satte sig bervid mig på bänken. Justin och Jacey följde hennes exempel och satte sig brevid mig , fast eftersom det bara finns en plats så var Jacey först och tog den så Justin bara stod upp och såg jätte rolig ut så att jag knappt kunde hålla mig för skratt.
- kom. sa han och drog upp mig från min plats och kramade mig , på ett litet kick var det ända jag såg var kamerablixtar. jag släppte Justin och dom försvann.
- wow, det var konstigt.. sa jag lågt - varför skulle jag egentligen ställa mig upp?
- hahaha , lurad. sa Justin och när jag kollade på honom satt han på min plats mellen Jacey och Lauren.
- va? frågade jag oförstående - justin..! jag är jätte trött och måste sitta någonstans, och så tog du min plats.
- du kan sätta dig här. sa han och klappade med händerna på sina knän.
förlåt för den sämsta uppdateringen men ingen av oss har haft lust att skriva så mycket..
Vad tycker ni då? xoxo Lovisa
Kommentarer
Trackback
