- Justin Drew Bieber, det har gått flera veckor sedan allt hände, hon bor i Sverige och du i Atlanta och ni är långt ifrån varandra. men du har ju knappt gjort någonting åt det? du måste försöka.

---

(kom ihåg, Justins perspektiv)

- jag ska försöka, det kan jag lova dig... sa jag och kramade om min underbara mamma.

Stellas perspektiv:

hur i helvete kan allt gå så fort? jag kollade upp på min kalender över sägnen och strök över 23 december med ett rött kryss. imorgon, imorgon är det julafton. julafton... jag kommer ihåg när man var liten och satt klistrad mot fönstret för att veta exakt när tomten kom med alla julklappar. dom flesta har goda minnen från julafton, visst det har väl jag också men inte från alla jular. det hände på julafton när jag var 5 ynka år, min julklapp var inte riktigt som alla andras. jag satt tätt fastklistrad mot fönstret i vår lägenhet och väntade på att jutomten skulle komma, han kom aldrig. istället kom min mamma och pappa fram till mig och sa dom orden inget barn någonsin vill höra av sina föreldrar, "gumman, vi båda älskar dig vad som än händer. men vi ska skilja oss".
jag ryste av tanken att någon någonsin måste gå igenom det, men tyvär är det så. väldigt många skiljer sig nu för tiden, tänker dom inte alls på sina barn? det är jätte jobbigt att ens föreldrar skiljer sig.. tro mig, jag vet. men en sak har jag alltid undrat varför dom behövde berätta det på julafton? julafton av alla 365 dagar på året? dom vet att julafton nästan är viktigare för ett barn än sin egen födelsedag, det är en tid då hela familjen samlas och kan vara tillsammans. att dom gjorde så mot mig är jag fortfarande arg på dem för, men jag har inga orsaker att ta ut det på dem idag.. jag tog min svarta blackberry (mobil) som låg på mitt nattduksbord och låste snabbt upp dem, mina ögon fastnade direkt på min bakrundsbild. Justin Drew Bieber. jag har verkligen inte kommit över honom som både Jacey och Lauren trodde, det kändes som om han alltid var med mig. det spelar ingen roll vart jag är, han är här och vakar över mig, får mig att må bra. Det är den inbillningen som får mig att må bra, kunna vara glad och gå till skolan glad. jag kände fortfarande hans läppar möta mina och hans underbart goda Justin lukt, jag har inte kommit över honom det är något som är sant.
jag gick upp ur sängen och tog på mig en enkel outfit med ett par svarta jeans och en vit tröja. jag snurrade runt lite sakta framför spegeln några gånger för att vara säker på att det såg bra ut och gick sedan in till toaletten för att sminka mig lite lätt. när jag var färdig med sminket och håret gick jag och satte mig vid min gamla HP dator och loggade im på twitter, jag skrev snabbt med händerna på tangeterna "i miss you, more then you can imagine" och såklart så syftade jag på Justin lika som alla andra liknade tweets. när jag kollat igenom min twitter lite och följt några av alla dom som plötsligt bara hade börjat följa mig och sängde sedan av datorn.
jag gick ut ur mitt rum och in till pappas rum. ingen Anders där häller. vart kan han vara? jag fortsatte ut till köket och där stod han med en julgran som nådde ända upp i taket och log.
- pappa, vad ska du göra med den där? frågade jag och kollade lite skeptiskt på granen.
- jag tänkte att vi skulle ha en julgran i år. sa han nöjt.
- när började vi med det? vi hr väl aldrig haft en julgran sedan mamma flyttade ut? jag märkte gensat att han blev lite sårad och ledsen, fan att jag måste säga fel saker. jag gick till kylen, hällde upp ett glas med bubbelvatten och ställde mig sedan lutad mot diskbänken i väntan på att han skulle säga någonting.
- jag vet att vi aldrig har haft julgran men det kan väl vara kul och prova, bättre sent än aldrig.
- så då ska vi börja nu? och vart skulle den isåfall stå?
- här borta. sa han och ställde julgranen precis bervid soffan i vardags-köket.
- jaha, okej då. sa jag bara, jag drack upp det sista klunkarna av vattnet och ställde glaset i diskhon.
- jag tror vi har lite julpynt nere i förrådet, ska du med?
jag nickade som svar, vi tog på oss våra skor och åkte ner med hissen till förråd våningen. vi gick snabbt till vårat förråd, pappa öppande och vi hämtade all pynt och åkte upp till vår lägenhet igen.
det tog nästan hela dagen att pynta granen men sedan blev den riktigt fin! jag gick upp på mitt rum och satte på datorn igen fast denna gång loggade jag in på facebook.
1 ny vänförfrågan.

---

så. nu har jag iallafall gjort en till, nu är det lite utjämt och den där blev det inte jätte mycket dialoger men är väl okej nöjd ändå. vad tycker ni? vem är det? kommentera!  btw. jag lägger ut den här för att jag är snäll, om ni vill ha chapter 38 visa det då genom att kommentera eller så kan det ta ett tag innan ni får det, det är tråkigt och skriva om inte någon kommenterar och lyser upp ens självförtroende. ni gör min dag! kram Lovisa