Stella's perspektiv:

Jag kysste honom på munnen och drog mig sedan långsamt ur hans grepp, han ramlade rakt in med pannan i ett av dom övre skåpen, när han märkte det så tog han sig om pannan.

- Vafan? Vad var det där bra för?! skrek Justin, han såg så roligt ut att jag inte kunde hålla mig för skratt, jag la mig ner på golvet och tog mig för magen. Man skulle bara se hans min! Han blev så jäkla arg.
- HAHA... OMG... Du... ska... bara... se... ditt ... face.. just... nu! fick jag fram mellan skrattatackerna, jag kunde inte sluta, jag fick bara upp hans face om och om igen i huvudet.

- Tack.. sa han ironiskt och låtsades spela ledsen.
- Haha, älskling. Ta det inte så, men du måste erskänna att det var lite kul? 
- Kanske, kanske inte. Men kan vi inte gå upp till ditt rum du? sa han och blinkade.
- Jo visst, kom.

Jag tog hans hand och gick upp mot mitt rum, när jag öppnade dörren så var det första han gjorde att slänga sig på min säng. Jag såg att hans ögon fastnade på något och att han flinade lite, men jag vet inte vad..

- Du som sa att du inte gillade mig.. sa han och kollade mot min affisch på honom, han flinade brett och jag bara himlade med ögonen.
- Du.. när någon man älskar är borta, så får man göra det bästa åt saken. Jag hängde upp den där så att jag kunde se dig varenda dag, och inte bara i mina tankar. sa jag sexigt, la mig brevid honom i min säng och han kysste mig på pannan.
- Men du måste erskänna att du gillar mig?
- Haha, Jag gillar dig..
- HA! Jag visste det hela tiden!
- Men pucko, jag gillar inte dina låtar men dig älskar jag..
- Jag älskar dig med. sa han och kysste mig passionerat, innan han kom på vad jag hade sagt innan och avbryt kyssen. - You say WHAT?! Hur kan du inte gilla mina låtar?!
- haha, tyvär.. eller det finns väl vissa som okej, men jag menar "Baby, Baby, Baby, ooh"? sa jag, jag flinade lite och han började kittla mig.
- NEJ, JUSTIN! SLUTA!! skrek jag panikslaget.
- Inte för än du ger dig..
- JAG GER MIG ALDRIG! sa jag och han slutade kittla mig.
- Men då kanske det här kan få dig att ändra dig..

Han satte sig upp och drog upp mig i samma tag, han satte sig precis framför mig.. jag kunde höra hans andetag, hans ansikte var bara några centimeter från mitt. Han tog ett till djupt andetag och öppnade munnen.

"Baby, baby, baby oooh
Like baby, baby, baby nooo
Like baby, baby, baby oooh
I thought you'd always be mine.."

Sjöng han med hans ansikte fortfarande bara några centimeter från mitt.. hans röst fick mig att smälta innombords, det var som om han rev ut mitt hjärta och hållde det i sin hand.. Nu fattar jag hur Jacey och Lauren kände, han röst var inte alls bögig eller låter som en tjej, tvärt om.. den är helt fantastisk.. Och orden som formade hans sexiga läppar, den var inte samma sång jag gjort parodi i alla år.. Den var så mycket bättre, mycket, mycket bättre.. Jag kände tårarna stiga i mina ögon, bara glädjetårar, allt. Att jag inte fattat hur duktig och begåvad han egentligen är.. jag kände dåligt samvete, och att han satt framför mig och sjöng den för mig.. en tjej på miljontals, nej.. biljontals.. En tår föll från mitt ansikte och jag torkade långsamt bort den, såklart såg Justin den där lilla, lilla tåren på min kind..

- Stella gumman, gråt int... hann han bara säga innan allt bara brast, det gick inte och stoppa den här gången..

Istället för att visa Justin tårarna så gick jag snabbt ut på min balkong, jag lutade mig fram över räcket och bara kollade up över Atlanta, där kunde jag tänka klart, låta alla tårar falla, vara lycklig, vara olycklig..